Upptinat fika

Det var en händelserik måndag.

På kvällen bad mamma mig gå ner i källaren och hämta en burk morotskaka så vi kunde fika lite. Jag går ner i källaren, öppnar dörren till frysen, tar en burk och det rinner vatten av den. Jag inser då att allt har tinat och frysen är inte ens kall längre. Jag springer upp till mamma och säger att vi har problem. Hon inser då att sladden till frysen är utdragen och det är därför att tinade. Så vi får panik och funderar vad vi ska göra med allt fika som är kvar sen i somras. Jag får den briljanta idén att vi kan dela ut fika, så Maria och jag drog på oss tomteluvorna och åkte runt till släkt och vänner och delade ut fika och sa "God jul!" Folk blev minst sagt förvånade men glada blev de också :)

Nu ska jag gå och vara social med Evelina :)

Hur långt ska det behöva gå innan man frivilligt ställer sig framför ett tåg som kommer dundrande mot en?

Hur långt ska det behöva gå innan man frivilligt ställer sig framför ett tåg som kommer dundrande mot en?

Igår, jag mådde dåligt men hade matteprov så jag tvingade mig upp ur sängen, pallrade mig till skolan och gjorde provet, struntade i engelskan och åkte hem med tåget. I Smedjebacken, på industriområdet hörs en smäll och tåget stannar. Konduktören går fram till föraren och frågar vad som har hänt, hon kommer tillbaka och säger att vi har kört på något - något levande. Den unga mamman som sitter bredvid mig med sin 3-åriga dotter frågar om det var ett djur. Svaret är: tyvärr inte...

Brandbilar, polisbilar och ett par ambulanser kommer till platsen. Det springer brandmän med stegar, poliser springer med sina telefoner och jag sitter vid fönstret och ser alltihopa. Dörrarna öppnas och in kommer både brandmän och poliser, de pratar med föraren och oss passagerare, har vi sett något och hur mår vi? Brandmannen som har huvudansvaret samlar alla oss passagerare i första vagnen och berättar att det är en man som har hoppat frivilligt för att ta livet av sig. Han är död. Polisen hade fått ett larm tidigare under dagen och hade letat efter den här mannen i två timmar före smällen. Föraren är helt förstörd, man ringer efter en ny förare som åker direkt, man hjälper föraren och hans besättning av tåget så de får komma från platsen. Kvar sitter vi passagerare och måste vänta på att den nya föraren kommer och kan köra tillbaka tåget till stationen i Smedjebacken.

Väl tillbaka på stationen väntar det en buss som ska köra oss mot Västerås och alla stationer efter vägen, i mitt huvud hör jag smällen igen. Hur långt ska det behöva gå innan man frivilligt ställer sig framför ett tåg som kommer dundrande mot en? Tankarna rusar genom mitt huvud och frågan jag ställer mig hela tiden är "undrar vem det var, är det någon jag känner?"

Igår kväll, rykten börjar spridas och det första ryktet säger att det är en 19-årig kille från Söerbärke. Tankarna sätter genast igång igen och jag börjar fundera vilka som är 19 år i Söderbärke, de är ju i min ålder.

Idag, pappa ringer när jag har fiollektion, jag ringer upp efteråt. Pappa säger att han har fått höra av en jobbarkompis vem det var som hoppade framför tåget. Killen bodde i Söderbärke, var 19 år och tog studenten i våras. Jag känner honom knappt men jag har gått i samma skola som honom och vi har haft idrott tillsammans under nästan hela mellanstadiet. Biler flimmrar för mina ögon och jag ser honom framför mig, jag ser ett tåg komma körandes, jag hör smällen, jag kan föreställa mig hur det såg ut. Jag mår illa.

Hur långt ska det behöva gå innan man frivilligt ställer sig framför ett tåg som kommer dundrande mot en?